From Sweden...

                                                                                                                                                  
                                                                                                                                Dag 144

...with love! Idag kom det finbesök till Japan, Alfa och Terri är och hälsar på! De kom hit ganska tidigt på dagen med både fiberhavregryn, marabou, bilar och kexchoklad som presenter! Som jag saknat dessa saker! : D
Jag känner verkligen att den sista tiden här kommer vara perfekt, nu blir det verkligen tillbaka till att vara turist och åka runt för att hinna se allting. Större delen av dagen har därför gått åt planering, uppdateringar av livet och att försöka hålla gästerna vakna efter den långa resan. Jet-lag är inget att leka med, det tog nästan 2 veckor att helt bli av med det när jag kom hit och ska vi hinna med allt på de 2 veckor de stannar måste det botas fort! ; )

Vi börjar om...

                                                                                                                                               
                                                                                                                               Dag 145

...på nytt med turistandet! Idag passade vi på att lämna tillbaka lite studie saker till skolan och visa våra gäster till planteringen på skolan. Just nu är päron, persikor, kiwi och vindruvor fria att ta med sig, det är nämligen skördesäsong och frukten hänger överallt! Vi bjöd på päron och vindruvor, solvärmda direkt från grenen och smusslade med en del hem också att ha till frukost eller mellanmål.

Mmm, en stor skål med den färskaste frukt!Persikorna slås in i vaxpapper för att skydda dem från insekter så fort de är mogna nog.

Efter besöket och en lättare lunch åkte vi till Akihabara, Terri ville titta på locktänger och Alfa på kameror då hon (precis som jag) inte ville ta med sig den stora systemkameran, utan en lättare, kompaktare sort så hon snabbt kan ta bilder utan större bekymmer för kamerans värde. Vi var ute hela dagen, i och med semestertider för japanerna också är det fullt av folk överallt igen, något som fortfarande är extremt psykiskt utmattande. Trots folk, hög musik och blickar från ursprungsbefolkningen (vi var ju ändå 4 relativt blonda tjejer) hittade alla vad de letade efter!
Vi fick också chansen att förklara alla varningsskyltar på tågstationen, vissa tror man ju inte är på riktigt!

Varning, varning, var god ha endast shorts på er...

Akihabara är känt för att vara tonårskillarnas distrikt och det är mer än vanligt att de försöker ta kort på tjejernas trosor i rulltrapporna. Tydligen är det därför man inte kan ta bort ljudet på kameran på sin iPhone..

Har gått igenom...

                                                                                                                                           
                                                                                                                           Dag 143

...varenda låda, ficka och vrå efter mynt jag samlat på mig under min tid här. Jag använder dem helt enkelt inte, de är för tunga att konka med! Förutom de helt värdelösa 1 yen mynet (0,066 öre) har jag också hittat en kaskad av 5 och 10 yen mynt under jakten. Eftersom jag inte kan växla dem bestämde jag mig för att räkna ihop alla och lägga dem i påsar om 100 yen (i 1 yen mynt) och 1000 yen (i 5:or och 10:or) så jag kan använda upp dem smidigt nästa gång det blir tillfälle.
Det tog inte lång tid, redan några timmar senare fick jag chansen att använda dem som jämna pengar. Stackaren i kassan räknade på medans jag väntade på min kakform. Väskan blev mycket lättare och det kommer bli mer yen jag faktiskt kan växla tillbaka till kronor när det är dags!

Man ser inte, men brickan bakom händerna är också full av mynt... : P

Äntligen är dagen här...

                                                                                                                                           
                                                                                                                      Dag 137-138

...dagen då jag ska bestiga Fuji!
Jag vet nervös och resesjuk hela morgonen och trodde jag glömt saker kort och tvärs. Jag hade ingen större aning om hur det här skulle gå till pga min väldigt begränsade japanska. Till frukost fokuserade jag på ägg, en viktig proteinkälla som skulle hålla mig mätt och gjorde en dubbelmacka att ha som lunch (också med ägg, fisk och avokado för mer mättnad).
Klockan 11 mätte jag upp gänget som skulle åka och blev hämtade i Shinjuku av en buss som skulle ta oss 2000 meter uppför vulkanens bas. De flesta passade på att köpa risbollar  som lunch medans jag åt macka och åt i bussen. Vi hade en himla tur med vädret, speciellt med tanke på hur nyckfullt det kan vara.
Det var fullt av folk vid startpunkten, grupper från hela värden, vandrare som gjorde resan varje år och var riktiga veteraner, turister i jeans som hoppades det inte skulle ta alltför lång tid och de här killarna:

Supertrevliga cosplayare! : )

Vid 15:30 var det dags!  Vi började gå.
Första biten var ganska lätt, det var mycket vandring i uppförsbacke och en och annan sten terräng att gå över. Det var mycket korta vilopauser emellanåt så vi kunde hämta andan och anpassa oss till den tunna luften.

Dags att börja klättra!

Fick låna en jacka, annars hade jag redan allt jag behövde för att klara resan (tack o lova att mamma skickade ett par skor som passade...)!

Molnen rullade omkring oss, hela landskapet var fantastiskt att se när det förändrades så fort!

Tokyo halvvägs uppför. Ju mörkare det blev desto mer såg man ljusen från staden under bre ut sig åt alla håll och aldrig ta slut!

2 timmar innan vår hytt där vi skulle få mat och sömn kom klipporna. Solen gick ner och det blev genast mycket kallare samtidigt som terrängen blev värre. Nu var det mycket klättra på sten och vägg uppför. Vi klättrade på tills vår första station som vi nådde kl 20:30 på kvällen. Vid 21:00 fick vi mat, ris och currysås utan kött, sedan var det bara att lägga sig och sova. Vi låg med filtar direkt på golvet och kände hur temperaturen i hyttan sjönk allt eftersom vinden tog fart.
23:00 väckte dem oss och det var dags att klättra igen. Vi fick en matlåda att ha till frukost på toppen då vi gick ut och fortsatte uppför stenhällen.

Klockan 02:00 fick vi vila 15 minuter på en station igen, jag tog en överbetald kaffe och en energikaka jag bakat dagen innan och delade lite choklad med en vän för att hålla värmen uppe. Det var riktigt jobbigt nu, kallt, blåsigt, vi var trötta och tomma på energi. Men, nu fanns det ingen annan väg än upp!
Vi stannade vid ett tillfälle för att titta på stjärnorna. Jag kan inte minnas sist jag såg så mycket stjärnor samtidig, de var överallt! Och vi hade mer tur, det är sagt att den här veckan omkring den 13:de kommer "Perseids meteor shower" äga rum, men den startade redan när vi var på berget! Så vackert!
04:25 nådde vi toppen. Det var fullt av människor som kommit från hela Japan för att se det här, gott om souvenirer och ett kök där man kunde värma sid eller köpa nudelsoppa. Där träffade jag Mario-bröderna igen! : )
Vi tog en bra plats på kraterns kant och väntade spänt, solen skulle gå upp 04:44. Guiden sa att det inte varit en så fin uppgång på hela veckan, vi hade tur som kunde se den så klart utan några som helst moln.

Precis innan solen gick upp...

...efter 10 minuter såg man alla sjöar och berg nedanför!

Det var kallt och fortfarande snö på toppen, men så fort solen kom blev det bättre!

Vi tog fram matlådan, en korv gjord på fisk, en handfull djupt friterad kyckling (inte vad jag var sugen på vid den här tiden), ris (såklart) och en energikaka. Jag åt ris och kaka samt delade på korven för att orka ta mig ner igen.

05:00 var solen redan på väg högt och hela kroppen värkte. Guiden kom förbi och frågade om vi ville ta ett extra varv runt kratern eller gå ner för att hinna med bussen till vår belöning: buffé mat och ett Onsen. Så, vi började gå ner. Att gå ner hela vägen var en helt annan runda och en helt annan upplevelse, vi var tillbaka på startpunkten vid 09:00! Jag satte mig och somnade i samma ögonblick i väntan på att bussen skulle åka.

Nästa stop på resan var en lunchbuffé, en stor och välbehövlig sådan. Jag höll nästan på att börja gråta när jag såg att det mest var mer ris (stekt, kokt, firterat),  en enorm variation av friterade saker, efterrätter (inklusive en chokladfondue fontän i mitten), pasta, soppa och grytor. Ingen sallad och inget riktig kött, men jag åt det som såg bra ut. Jag lovar, när jag kommer hem ska jag bara äta grönsaker, kött jag litar på och en variation av frukt!
Badet efteråt var skönt. Det är mitt 3:dje Onsen och jag kommer nog aldrig bli trött på dem!

Det varma vattnet hjälpte verkligen musklerna...

Jag var hemma i Matsudo 20:50 och är ganska säker på att jag sov 21:10.

Jag har ont i hela kroppen nu dagen efter, men ska jag vara helt ärlig är jag super nöjd! Trots att jag inte tänker flytta mig ur sängen idag är jag är till och med sugen på att fjällvandra när jag åkt hem igen! : )

Imorgon bär det av...

                                                                                                                                            
                                                                                                                              Dag 136

...mot Fuji! Min efterlängtade 2 dagars resa till vulkanens topp är äntligen här och jag känner nerverna. Det ska bli sjukt spännande och vi har åkt runt ett gäng för att hitta allt man behöver för klättringen. Vi var i ett dussintal butiker hela dagen och bilden visar vad butikerna rekommenderade att du har på dig under resan. Stavar, extra varma handskar, munskydd, kakor (för extra snabb energi finns inget godare argumenterade dem), hatt, extra stöd till skorna, kamerahållare och smink var alla med på listan. Jo, de rekommenderade alltså att du tar med spegel och smink så bilderna blir bra (för du vill väl ändå kunna visa upp bilderna?) och i samma ögonblick miste jag den sista respekten för japansk vandring. Efter flera timmar och ingen lust att köpa onödiga saker som på något vis ska med hem, köpte jag bara en energi kaka som jag åt i avsaknad av middag.

Så redo som jag kommer bli!

I sista butiken, som var större och mer märkesinriktad, höll dem dock med om att mycket var onödigt och att jag förmodligen klarar mig bra med det jag har. Jag valde att lyssna den här gången och vi åkte hem för att packa inför bestigningen av Fuji-san!

Fun Fact #6

Något jag påverkas av på personlig nivå och blir tokig av. Här finns inga soptunnor. Någonstans, speciellt inte på gatorna, japanerna tror stenhårt på att det kommer bli smutsigare om man ställer ut fler.

De härliga dagarna...

                                                                                                                                          
                                                                                                                         Dag 133

...fortsätter. Idag tog jag med resekompis en lång tur utmed Ikkebukkeros stråk och började så långsamt komma in i "Turist-läge". Vi tittade på saker vi vill hinna köpa med oss hem och insåg att vi måste börja göra listor. Jag vill hinna titta på bento saker, matcha thé, silke, mat och dryck som är unikt för landet, kanske en kokbok? Vi passade också på att se saker vi inte riktigt hunnit med än. Till exempel var vi förbi och tittade in på det kända katt-caféet, där du sitter med omkring strosande katter och äter ett mellanmål eller fika. Du kan ta sällskap av de som finns där eller ta med din egen och beställa från katt-fika-menyn. Vi gick faktiskt aldrig riktigt in i själva fiket, Suss är allergisk, men vi såg bra utifrån van tanken var...

Man tror inte på det om man inte står precis utanför och tittar in....

Under kvällen var vi ute och tittade på fyrverkerier, just idag var det årets största fyrverkeri show utmed floden Edogawa och vi hade en bra parkett över 5 olika stationer från taket på skolan. Vi blev bjudna på mat och dricka från klassen ihop med en svindlade utsikt! Tyvärr blev det inga bra bilder, men jag hoppas på att de andra fick bättre. Måste byta till mig fler!

Förbereder oss nu på fler äventyr som ska hinnas med under veckan!